Val av pump och installatör.
Eftersom jag är väldigt teknikintresserad utgick jag först från att välja en pump som passade mig. Jag letade på Internet efter information hos olika tillverkare. Jag satte mig in i bruks/installation anvisningen på de 4 mest intressanta modellerna. Jag beställde original dokumentation från de som inte hade dem som nedladdningsbara dokument. Jag kom väl fram till att alla pumpar är väldigt lika utom CTC som har en liten speciell teknik. Det som skiljer däremot är reglersystemet. Där fastnade jag genast för IVT och Thermias system.
Jag tog in installatörer på besök som levererar de olika pumparna och utför borrning.
Det är rätt intressant att ha flera anbudsgivare som kommer med helt olika lösningar. Jag hade nämligen vissa idéer om hur jag ville placera VP och ordna med olika saker. Medan den ena anbudsgivaren bara nickade och noterade så kom den andra med en massa synpunkter varför jag inte skulle göra just så och föreslog alternativa lösningar. Det hade exempelvis att göra med risk för luftfickor, kondensproblem, mm.
Jag valde då leverantör med utgångspunkt från det förtroendet jag fick vid offereringen.
Det blev en IVT där företaget utförde allt inkl. borrning.
IVT saknar idag en för mig viktig funktion. Nämligen ett program och interface till den "service" kontakt som finns på reglerdatorn.
Jag har haft kontakt med IVT och Conlego som utvecklar Rego 600 som är IVT’s reglersystem. Detta kommer tydigen men liger rätt långt fram i tiden.
Efter att ha väntat ett par år och inget kom från IVT så tog jag saken i egna händer har nu ägnat rätt många kvällar åt att luska fram hur denna kommunikation
går till och ta fram Interface och Program som gör det möjligt för likasinnade att kommunicera med Rego 600. Läs mer om detta på http://www.husdata.se
Hus
Hustyp Sutteräng, 2 våningar, byggår 1967, 200m2 + 28m2 dubbel garage.
Gjutjärnspanna av modell Norrahammar 2000 från 1966 med oljebrännare.
Inget reglersystem, manuell shunt.
Elkassett 12 kilowatt monterad på panna 1985
Förbrukning ca 40.000kwH per år, ca 33.000kwH är uppvärmnings förbrukning.
Huvudsäkring 25A.
IVT Greenline C7 driftsatt 2003-08-27
7,8 kilowatts värmepump med 9 kilowatts el-patron i tre steg.
Bergvärme 170m borrhål, ca 165m aktivt. 165mm i diameter.
Huvudsäkring 16A.
Belastningsvakt installerad som kopplar ifrån el-tillskott ifall någon fas överskrider 16A belastning.
Installationstid VVS 1 dag, Borrning 1,5 dag, Drifttagning, luftning 3 timmar
Om man kan göra lite saker själv så blir det totala priset på installationen betydligt lägre.
De saker som jag valde att göra själv var att ta ut oljetanken, forsla bort gamla pannan, göra elen samt gräva diket mellan hål och hus.
Så här gick det till när jag tog ut oljetanken.
Först kapade jag påfyllnings- och luftningsrören längst upp på tanken.
Sedan körde jag oljebrännaren tills det var slut olja i tanken. Eftersom oljeledningsrören i tanken inte riktigt går ner i botten så är det rätt mycket olja kvar i tanken när brännaren stannar. Jag vickade hela tanken framåt mot rören så att den sista oljan kunde förbrännas.
Nu när tanken var tom så var det dags att börja såga. Jag använde en elektrisk tigersåg och kapade sönder varje sida av tanken.
Plåtarna var tjocka och väldigt tunga så jag fick ta grannen till hjälp för att bära ut dessa. Innan bottenplåten kunde bäras ut så behövde den rengöras. Det var en rätt obehaglig gegga på botten som jag skrapade ihop och torkade ut först. Hela detta arbete tog en dag.
Plåtarna körde jag till en metallåtervinning.
När nu tanken var borta så framträdde en oputsad vägg och ett endast grovgjutet betonggolv. Jag fick putsa väggen och gjuta om golvet där tanken stått.
Den nya värmepumpen skulle installeras där tanken stått och den gamla pann-platsen blev tillhåll för tvättmaskinen.
Två personer kom och startade installationen på morgonen. Dom bar in pumpen på avsedd plats i pannrummet. Drog och svetsade alla rör. Jag gjorde elen medan dom var på lunch. I samband med denna installation så kopplads det gamla expansionskärlet bort och ersattes med ett tryckkärl. Jag valde att göra detta eftersom risk föreligger att det blir ett läckage i ett gammalt kärl som varit på vinden sedan 1967.
Mot eftermiddagen var allt klart och systemet startades i läge med kompressorn avstängd. Den gick då endast med eltillskott.
Två hål i ytterväggen borrades till sist för senare införsel av kollektorslangarna.
De förde också ut den gamla pannan ut på husets baksida. Detta gjordes nästan med livet som insats. Den vägde minst 300 kilo och vagnen den kördes ut på var nära att kollapsa.
Några dagar senare fraktade jag bort pannan till en metallåtervinning. För att kunna få upp pannan från baksidan så fick jag montera ner den i delar.
Några veckor senare var det dags för borrning. Tidigt på morgonen så kom två personer från borrföretaget och riggade upp sin utrustning. De körde ut en mobil borrigg till lämplig plats på gräsmattan. Sedan drog de en tjock slang mellan riggen och en enorm dieseldriven tryckluftskompressor. Kompressorn förser borrhammaren (slagborren) med luft för dess drift och ser till att stenmaterial från borrningen (borrkax) trycks upp ur hålet.
Borrningen startade med att man de första metrarna borrade ner ett stålrör (foder) som håller jord och skräp borta från hålet.
Längst er på rörets ända finns en krans av borrstål så att själva röret blir en del av borren. Inuti röret kör man samtidigt med den vanliga borrhammaren. Rörets borrkrans offras och ligger kvar när röret är på plats. Rören är i 3 meters längder och svetsas ihop med nästa när en sektion är nedborrad. Hos mig borrades 4 rörsektioner ned, alltså 12 meter. Efter ca 9-10 meter bedömde man att nu hade man nått berg och därefter borrades röret ner att par meter i berget.
Borrning av foderrör tar betydligt längre tid än övriga borrningen och i mitt fall tog det ca 5 timmar.
Sedan påbörjades själva borrningen och man skruvade på förlängningar till borren var 3:e meter. Att borra 3 meter tog ca 10 minuter. Detta fortsatte de med hela eftermiddagen och vid 18 tiden var man färdig och hade nått 170 meter.
Dagen efter kom dom igen och då gjorde man en renblåsning av borrhålet med tryckluft och sedan plockades borrsektionerna upp en efter en. Vid lunch hade dom plockat ihop all utrustning och lämnat platsen.
Ett par dagar senare kom en från företaget med en rulle kollektorslang. Slangen var i färdig längd a’ 2x170 m med ett U stycke monterat i botten. På U stycket finns ett fäste för en bottenvikt som monterades innan slangen fördes ner. Denna vikts uppgift är att hålla slangen i position och underlätta nedförandet. Slangen fylldes med kollektorvätska innan den fördes ner. Man måste göra så för en tom slang aldrig skulle gå att sänka ner på grund av den enorma lyftkraften en luftfylld slang skulle få. En enkel elmotordriven utrustning användes för att mata ner slangen i hålet. Sedan sattes ett lock på borrhålet och det var klart.
Sedan var det min tur att jobba. Jag grävde ett dike mellan borrhålet och husväggen där slangen in till huset skulle ligga. Jag grävde ca en meter djupt. Det är viktigt att man gräver så att det blir en lutning från husväggen mot hålet. Detta för att förhindra luftfickor.
Sista rycket innan pumpen kan startas. Två man kom och gjorde slutmonteringen.
Först kapades foderröret till ca en meter under markytan. Sedan plast-svetsades 90 graders vinklar på kollektorslangarna och ssom skarvades ihop med de slangarna som leder in i huset. På insidan monterades slangarna till pumpen och sedan påbörjades fyllning och luftning av systemet. Nu startades kompressorn för första gången och allt fungerade som det skulle.
Nu fick jag arbeta igen. Jag tätade hålen där slangarna gick in med fogskum. Sedan la jag en markskiva mellan slangarna och ovanpå slangarna innan jag grävde igen. Detta är inte riktigt nödvändigt men jag tänkte att det bör vara fördelaktigt att hålla isär slangarna samt att det ger dom extra mekaniskt skydd från sten och dylikt.
Det är flera som funderar på att installera en pump helt själv. Det finns till och med dom som bygger sin egen pump. Jag är dock glad att jag lejde bort det mesta. När man är med under installationen märker man att det är så mycket smågrejer att tänka på som en amatör normalt sett inte har en aning om. Ett amatörinstallerat system fungerar säker oftast bra men blir det problem så kan det bli väldigt besvärligt att rätta till.
Allt är egentligen plus men de finns några smågrejer ändå.
Ljudnivå.
En VP låter. I vårat hus där den står i ett pannrum i källaren och huset är av betong så är det inte störande men visst hörs den. Dock används flexslangar i pumpen så ljudet fortplantar sig inte till elementen i alla fall.
Knäpp i elementen.
När växelventilen i VP går från värmedrift till varmvatten drift skickar den ut en kall vatten ström till radiatorerna under ett par sekunder. Det lät något fruktansvärt i långa elementet i vardagsrummet först. Detta visade sig bero på att hela elementet vart längre och kortare vid temperatur variationerna. När elementet gled på sina fästen gav den ifrån sig kraftiga knäppningar. Jag smörjde fästena med olja så att elementet glider lätt och nu låter den ingenting. Däremot hörs svaga knäppningar ibland där radiatorrören går i väggar och golv. Detta är absolut inga problem nu men det kan ju bli värre. Blir det så får jag göra som grannen. Han tog en gammal lufttrycks tank från en lastbil och monterade in den så att tilledningsvattnet först måste passera denna. Då blandas det kalla vattnet med varmt så att temperaturskillnaden inte blir så hastig. Detta fungerar mycket bra för dem.
Kondens.
Den installatör jag använde var inte några proffs på isolering men jag fick isolermaterial av dom så jag kunde fixa det själv. Det gäller att isolera köldbärarsidan med stor noggrannhet. Ingen luft får sippra in i isoleringen mot rören. Det är kontaktlim som gäller. Men nu är det bra och kondensfritt.
Sedan återstår att se vad besparingen blir och att dimensioneringen var vettig. Jag loggar ju allt sen ett par år tillbaka så att jämföra blir inga problem.